Tand

Tänder

Tänder i munhålan är avsedda för bita av samt hjälpa till att tugga sönder födan men de fungerar även som stödjevävnad för kinder och läppar. Tänder kallas på latin för Dentes och finns hos de flesta däggdjur. De flesta människor ser även sina tänder som en viktig del av sitt utseende.

Tänder består av en krona som är den del som syns i munhålan, Yttersta skiktet på en krona består av Emalj. Emaljen bildas av ameloblaster (en sorts celler) under tandbildningen. Under emaljen finns ett tandskikt som kallas för Dentin, skiktet bildas av dentinoblaster(celler) under tandbildningen. Dentinet innehåller små kanaler som leder in i pulpan. Det är först när dentinet blottas på tanden som yttre stimuli via dentinkanalerna påverkar nerven så patienten får besvär i form av ilningar.

Dentin Emalj och Pulpa Roten

Roten är den del av tanden som går ner i själva käkbenet. Yttersta skiktet på roten består av tandsubstans som kallas för cement. Detta cement bildas av en typ av celler som kallas för cementoblaster under tandbildningen. Innanför cementet hittar man återigen dentinet.

Roten sitter inte fast i benet utan tänder i munhålan hänger uppe i speciella fibrer (sharpeyska fibrer) som går från cementet till benet. Man kan säga att normala tänder hänger i luften. Området där kronan går över till rot kallas för emaljcementgränsen och det är här emaljen slutar och cementet tar vid. Tänder i munhålan kan ha olika antal rötter. Man kan generellt säga att tänder i överkäken och underkäksfronten har 1 rot. Tänder längre bak i munnen har mellan 1 till 3 rötter. Visdomständer har en stor variation på rot anatomin så dessa kan ha från en upp till fyra rötter.

Pulpan

Pulpan är ett hålrum som finns inne i varje tand och löper från kronan ner till rotspetsen. Den innehåller kärl och nerver som tillför näring till tanden. Inuti roten kallas pulpan för rotkanal och tänder kan ha mellan 1-4 rotkanaler. När man utför en rotfyllning vidgar man rotkanalerna och avlägsnar kärl och nerver. Man kan säga att insidan av tanden är död efter en rotfyllning.

Man har som barn 20 tänder och 28st som vuxen. Räknar man med visdomständerna kan en vuxen ha upp till 32 tänder i munhålan.

Munhålan delas in i fyra kvadranter

Kvadrant 1: höger överkäke

Kvadrant 2: vänster överkäke

Kvadrant 3: vänster underkäke

Kvadrant 4: höger underkäke



Benämning av tänder:

Molarer: De stora bakre kindtänderna.

Premolarer: De främre kindtänderna

Hörntänder: De tänder som även kan kallas för kaninerna

Incisiverna: De tänder som utgör fronten. Man räknar från de främre tänderna och inåt i respektive kvadrant.


Exempel 1: Tand 1 i vänster överkäke benämns tand 21.

Detta eftersom tand 1 ligger i kvadrant två och är nummer 1 i ordningen.

Exempel 2: Tand 2 i höger överkäke benämns tand12.

Detta eftersom tand 2 ligger i kvadrant ett och är nummer 2 i ordningen.

Exempel 3: Tand 7 i höger underkäke benämns tand 47.

Detta eftersom tand 7 ligger i kvadrant fyra och är nummer 7 i ordningen.

Karies
Tänder kan drabbas av karies vilket är en infektionssjukdom som orsakas av naturligt förekommande bakterier i munhålan. Vid intag av föda och då speciellt sockerrik sådan bildar bakterierna en syra som biprodukt. Detta leder till att emaljen urkalkas på grund av dett låga pH:t som bildas och hål börjar uppstå. Om en tand lämnas obehandlad kan hålet bli så stor så att infektionen når pulpan där nerver och kärl finns som då kan leda till kraftig tandvärk.

Bw för tandinfo














Karies är en multifaktoriell sjukdom vilket betyder att det oftast är flera olia faktorer som spelar roll när man drabbas.
Vissa av de faktorer som man anser spelar roll är bland annat:

- Allmän hälsa
- Mediciner
- Dålig munhygien
- Genetik
- Kost
- Socioekonomi

Bakteriebeläggningar/ Plaque

Bakterier i munhålan fäster i tänder och slemhinna. Det som skiljer mellan tänder och slemhinnan är att tänderna ej byter celler som slemhinnan gör vilket bidrar till att bakterier på tänderna lättare kan sitta kvar. Det som kallas plaque är när naturligt förkommande bakterier i munhålan fäster på tänderna. Dessa beläggningar är normalt sett ofarliga om man borstar sina tänder regelbundet så de inte hinner bilda ett tjockt skikt vilket i sin tur kan bidra till dålig andedräkt.

Generellt kan man säga att det tar ca 48 timmar för bakterierna att återbilda beläggningen som kallas plaque. Bakterierna dör och mineraliseras vilket leder till att man får tandsten som inte går bort med tandborstning. Det vanligaste området där det bildas tandsten är underkäksfronten.

Tandsten
Tandsten Tandsten bildas främst på tänder i underkäksfronten. Det är mineraliserad plaque som i sin tur bildar en skrovlig ojämn yta som är idealisk för nya bakterier att fästa på. Om man låter tandstenen sitta kvar så leder det ofta till att man får en inflammation i tandköttet som kallas gingivit och om det går för långt kan det leda till tandlossning. Tandsten på tänder går inte att borsta bort utan man måste besöka en tandläkare eller tandhygienist för att avlägsna beläggningen. Man tar bort tandsten med olika metoder. De vanligaste metoderna är att skrapa bort tandstenen med ett speciellt instrument eller använda sig av ultraljud.

Tandlossning/Parodontit
Tänder kan drabbas av tandlossning som är en inflammationssjukdom och leder till att man förlorar sina tänder om man lämnar tillståndet obehandlad. Detta är ofta en lång och kronisk process som tar många år men i vissa tillstånd kan det gå snabbt. Vid dålig munhygien fäster mer och mer bakterier på munhålans tänder och bildar plaque.

Dessa beläggningar mineraliseras och fler bakterier får mycket god fäste på grund av en ojämn och skrovlig yta. Inflammationsreaktionen som kroppen sätter igång är till för att skydda vävnaderna men detta leder också till att stödjevävnad som ben runt tänder börjar brytas ner. På detta sätt blir tänder i munhålan lösare och lösare. Till slut tappar man tänderna.

För att få bukt med denna inflammationssjukdom måste man besöka en tandläkare som diagnostiserar och terapi planerar behandlingen. Sedan skickar tandläkaren oftast vidare till en tandhygienist som får avlägsna tandstenen och göra rent patientens tänder. För att sedan upprätthålla ett friskt tillstånd i munhålan måste man upprätthålla en god munhygien och vid svår parodontit besöka en tandhygienist regelbundet. I vissa fall måste man genomgå en operation för att kunna avlägsna all tandsten och få en utläkning vilket utförs av en tandläkare.

Man kan själv oftast misstänka att man har en inflammation ( gingivit ) i tandköttet eller tandlossning ( parodontit ) genom att det blöder rikligt när man borstar tänderna. Majoriteten av patienterna har även dålig andedräkt. Tandlossningens svårighetsgrad påverkas också av en rad olika faktorer som ex rökning och diabetes men även ärftlighet spelar roll.

Fluor
För att skydda sina tänder är tandborstning och fluortandkräm ett av de viktigaste sätten att upprätta hålla en god munhygien. Medan tandborstningen mekaniskt avlägsnar bakterierna bildar fluorjonerna föreningar som lägger sig som små bollar på tanden. Detta skyddar tanden genom att syran först avlägsnar fluor innan tanden tar skada. På så sätt får man en buffert. Men fluor måste tillföras regelbundet för att detta skydd ska hålla i sig. Man kan tillföra extra fluor genom olika munskölj, tuggummi, fluortabletter osv.

Läran om tänder kallas för Odontologi.



Tand Info